Hejsan!

Jag har varit med om sa mycket de senaste dagarna. Forst vill jag saga forlat for att jag inte uppdaterat tidigare, men, Sydney Harbour Tall Ships hade inte betalat oss i tid, vilket betydde att jag inte kunde betala for internet.

Vi kom till Rarotonga den 16 maj och det var en valdigt harlig kansla. Vi hade antligen natt tropikerna och varmen var otrolig. De sista dagarna ute pa havet innan vi kom fram var milda och vi behovde inte ha vara regnklader pa oss.

Rarotonga    

Rarotonga ar en mycket vacker o med palmer overallt. Folket har ar trevliga och sociala. Hamnen har ar aven Sorens hemhamn sa vi ar kanda har. Direkt nar vi lagt till sa kom folk ner till hamnen for att halsa pa oss och for att titta. En man fran den lokala tidningen kom och intervjuade oss och tva dagar senare var vi med i tidningen! (Med hela ganget uppe i foren).

Vi fick en dag ledigt och jag, Joe, Hannah, Jim och Mitch bestamde oss for att ga pa en ”kulturell show” pa kvallen. Vi bestamde oss for att ga pa den lite dyrare som ocksa sag sa mycket battre ut. Vi anmalde oss och begav oss ner till stranden for att snorkla. Men, tyvarr sa var det inte varldens basta snorkelstalle.. Men, vi sag en bla sjostjarna. Vi
chillade pa stranden istallet och drack rom som riktiga seglare haha. Pa vagen tillbaka till skeppet passerade vi en lokal kladesaffar och betamde oss for att kopa outfits for kvallen. Jag och Hannah kopte vars en blommig och fargglad klanning och killarna vars en skjorta.
Vi gjorde oss iordning och vid 18 kom var buss och hamtade upp oss. Den korde oss hela vagen till restautrangen och val dar fick vi en supergod buffe och efter det en show. Man som klattrade upp i en palm pa 4 sekunder, skarde av en
kokosnot och gled tillbaka ner som en brandmanspale. Kvinnor i hula-hula kjolar som skakade rumpan sa coolt och man som dansade runt med muskulosa kroppar. Efterat bad vi var busshauffor att slappa av oss mitt framfor puben, dar vi spenderade resten av kvallen.

Jag, Hannah, Mitch, Joe och Jim 

Dagen efter berattade var kapten Tod att vi maste bege oss fran hamnen i Rarotonga for ”The Wakas” skulle komma in tidigt nasta morgon. En ”waka” ar en storre kanot (men kalla aldrig det for kanot for da tar de illa upp..) med segel och deckhus. De lamnar som pojkar och seglar ut pa havet till olika lander i tre manader och
kommer tillbaka som krigare.

Vi bestamde oss darfor for att segla till en annan o som heter Aitutaki.

Tva dagar senare nadde vi paradiset. Jag har aldrig sett nagot liknande. Vi fick 4 timmar pa land och vi begav oss direkt till stranden. Aitutaki ar omringad av en ljusbla lagun och det finns bara en plats att komma in med bat. Vi hoppade i direkt och borjade snorkla. Jag sag sa mangahaftiga fiskar, mestadels fran ”Hitta Nemo”. Vi sag aven fiskar som hoppade upp ur vattnet, jattecoolt! Innan vi begav oss tillbaka till baten klattrade Jim och Joe upp i en palm och kastade ner kokosnotter som vi tog med oss tillbaka till skeppet och at.

Nasta dag var det andra halvan av crewet som fick ga iland och vi var kvar ombord for att fullgora ”stadlordagen”. Jattekul.. Kaptenen lat oss bada fran baten under var rast och vi hoppade fran foren och dechuset. Superkul!

Nu ar vi tillbaka i Rarotonga och vi har 6 timmar ledigt idag och ett helt dygn pa fredag. Vadret ar inte jattebra sa idag bestamde vi oss for att ga och uppdatera oss med omvarlden har pa internetcafet. Pa fredag ska vi gora en vandring over on och snorkla lite mer.

Om 3 dagar lyfter mitt plan fran Rarotonga mot Sydney. Snart ar jag hemma!

Jag hoppas att allt ar bra dar hemma.

Elin, jag vill hora allt om Kreta nar jag kommer hem.. och ja, om allt som har hant i ditt liv medan jag varit borta. Saknar dig sa himla mycket. Jag onskar att jag kunde vara hemma och se dig i din underbart vackra balklanning. Men, vi ses pa din student. Jag ar sa stolt over dig bastis!

Nu ar det dax att runda av och fortsatta var lediga dag.

Ta hand om er sa ses vi snart!

Hej pa er!

Jag kan nu antligen saga att vi har natt tropikerna och The Cook Islands. Efter ca 16 dagar till havs med bara vatten sa langt ogat kunde na, var det en underbar kansla att se land i horisonten. Joe och var kapten Tod klattrade upp
i masten for att se det lite battre och tanka sig, det var faktiskt land! Denna resa fran Nya Zeeland har varit mycket lugnare an den forsta mellan Sydney och Nya Zeeland. Inte lika manga stormar och mycket lugnare vatten. Det gjorde hela upplevelsen lattare och jag har haft en mycket storre motivation till att gora
bra ifran mig. Jag kan faktiskt ganska mycket om segling nu.

  

ON THE ROAD AGAIN / 12 MAJ 2012
Da har tiden kommit att lamna vackra Nya Zeeland. Det ar redan dag 3 har ute och rutinerna ar tillbaka. De sista dagarna innan vi lamnade var helt fantastiska. En tidig morgon var vi med om nagot haftigt. Allt var sa stilla. Jim fiskade, Emil fick oss att skratta (som vanligt) och jag och Hannah stod och pratade. Plotsligt sager hon
”vad ar det?” och pekar ut mot horisonten. Efter nagon minut ser vi att det ar en hel flock delfiner som kommer rakt mot oss! Nagra av dem ar pa lekhumor och hoppar runt. Medan vi alla star dar chockade av vad som hander sa kunde delfinerna inte bry sig mindre om oss. De passerade lika tyst som de kom och efternagra minuter var de forsvunna igen i horisonten. Senare samma dag kom ett annat skepp, Tucker Thompson, och ankrade bredvid oss. Detta skepp var ute pa en veckosegling med ca 12 ungdomar ombord och det ar aven skeppet som var kapten, Tod Thompson byggde med sin pappa. Alla ungdomar och ledare ombord kom over och halsade pa oss. Nar de lamnade bestamde vi oss for att gora en attack mot dem senare samma natt (nagot som engelsmannen kallar raid)
Sa..
ATTACKEN MOT TUCKER THOMPSON
Vid 02.00 vacker Joe mig och sager att det ar dax. Jag, Joe, Jim, Hannah, Mitch, Dan, Emil och Bjarke samlas uppe pa deck. Vi hoppar alla ner i var dingie (liten bat) och med oss har vi en burk med ris och en egengjord flagga.
Var plan ar att: ro over sa tyst som mojligt, klattra upp i masten och halla ris i seglen, kasta av och omleda alla linor ombord, sno deras flagga och ersatta den med var egengjorda, sno deras dingie och till slut fa med oss sa
manga saker fran deras deck som mojligt.
Val dar spenderade vi ca 20 minuter (lite for lange) innan vi blev upptackta av ledarna som skriker: ”Go to bed!”. Vi springer tillbaka till var lilla bat och hoppar i. Ledarna tror att vi ar deras ungdomar som forsoker fly sa en av dem
tar tag i Dans ben och forsoker dra tillbaka honom. Men efter nagra sekunder ser dem vem det ar och vralar: ” Oh shit, it’s the Soren crew!!”. Val i dingien inser vi att vi bara ar fyra personer i baten. Joe, Emil och Bjarke hanger fran barbord sida och ledarna forsoker putta i dem i vattnet samtidigt som de samlat ihop alla deras hinkar och kastar vatten pa oss. Vi kommer tillbaka och killarna hoppar i. ”YES!” tanker vi, men da sager Emil: ”Var ar Jim?”. Nej,vi saknar en! Da hor vi Jim skrika: ”Soren, foren!”. Dan kor oss runt och dar hanger Jim fran foren och dinglar. Vi kor under honom, han slapper taget och vi ar alla tillbaka i dingien! Vi ropar saker som: ”Bye Tucker Thompson”, ”See you again” och vart crew-vral. Hela vagen tillbaka jublade vi, for aven om vi blev upptackta sa gjorde vi ett bra jobb. GO SOREN GO!

.. Tillbaka till nuet.
Nu sitter jag I koket (the galley) pa skeppet med en burk coca cola. Under mina manader i Sydney ombord The Swan hade jag tillgang till gratis cola varje dag, vilket nu har resulterat i ett litet beroende. 

Vi ar tillbaka pa havet, mitt ute i ingenstans. Tyvarr kom sjosjukan tillbaka och forsta kvallen under mitt skift stod jag lutad over relingen. Det ar inte forrens idag, dag tre, som jag kanner mig som mig sjalv igen. Jag kan
sitta i koket utan att ma illa. Detta ar verkligen en mansvarld. Jag ar trott pa att bevisa sa mycket bara for att jag ar tjej. Forsta resan fick vi mest jobb som att stada toaletterna och assistera vid att satta segel osv. Nu, under andra resan far jag mer ansvar. Igar bad Eric, var first mate, mig att satta ett segel som heter ”The middle staysail”. En riktig utmaning och jag klarade det!

For att satta detta segel behover du:
- En halliett, vilket drar upp seglet
- En downhawl, vilket drar ner seglet
- Sheets, vilket ar sidorna pa seglet
- Tricinglines, vilket forhindrar linorna att skara mot andra linor och darfor
ga isonder.

Sa, for att fa upp ”The middle staysail” (vilket bor mellan var framre mast och masten i mitten) behover du en person som kastar av ”The downhawl” sa att tre personer pa ”The halliett” kan dra upp seglet. Du vill aven ha en person pa varje ”sheet” som kontrollerar att vinden inte tar i for mycket. Och en person som skriker kommandon, vilket var jag. Jag ar valdigt stolt over mig sjalv att jag klarade det och jag kunde se pa Eric att han var imponerad. Jag tror att mannen ombord blir lite chockade varje gang vi tjejer klarar av nagot extra speciellt, men det ar for att vi inte har fatt chansen att visa vad vi kan. Sa nu, nar jag har bevisat mig sjalv mer, far jag mer ansvar.
Som idag klattrade jag upp till ”The tegallant”, vilket ar seglet hogst upp i var 30 meter hoga framre mast. Det gungar sa mycket mer dar uppe och emellanat kunde jag inte gora annat an att bara halla i for kung och fosterland.

Denna resa till The Cook Islands ar jag pa 8-12 skiftet med Emil, Dan och var kapten Tod. Det betyder att jag jobbar 08-12 under morgonen och 20-24 pa kvallen. Jag gillar detta skift mest hittils for det ar mest likt ett vanligt
sovschema da jag kan sova mellan 24 och 07. Vara passagerare lamnar inte forrens den 24e maj sa vi har gott om tid till att upptacka denna underbara plats. Den 26e maj paborjar jag min resa mot Sverige. Forst flyger jag till Sydney och sen den 29 maj till Kopenhamn. Jag kommer fram den 30e och da hoppas jag pa att fa se er alla.

  
Jag hoppas att allt ar bra med er dar hemma! Langtar efter att fa se er igen.

Massa pussar och kramar!

Give me a spirit that on this life`s rough seas
Loves that have her sails filled with a lusty wind
And the hope that the Soren Larsen sails on with a wing and a prayer
- “Mac” 1993

Soren Larsen ankrad bredvid Roberton Island i Nya Zeeland  

Jag kan nu antligen saga: Vi ar framme!
Vi nadde Nya Zeelands kust den 16 april och har sedan dess seglat runt Bay of Islands I fyra dagar. 

LIVET OMBORD SOREN LARSEN / Fredag 13 april 2012 – Nagonstans i det Tasmanska havet
Det har nu redan blivit dag 7 har ute pa havet och min kropp har borjat vanja sig vid det eviga gungandet. Jag kan forsoka att beskriva storleken pa vagorna, men jag tror inte att ni kommer forsta hur enorma de var. Varje gang vi gick ute pa deck var vi tvugna att ha varan livlina runt midjan, sa att vi kunde klippa in i sakerhetslinorna som var utspridda pa skeppet. Nar jag lag i min sang gled jag ibland rakt ner sa att mina fotter slog i vaggen och med nasta vag gled jag tillbaka och mitt huvud slog i i andra anden. Nar vi stod bak i aktern sa var vi tvugna att halla I racket, for emellanat sag det ut som att vi var med i scenen fran Titanic da Kate och Leonardo ligger pa racket nar skeppet ar pavag ner i djupet.

Allt du gor ombord blir en utmaning. Att kla pa dig regnklader, att ga pa toaletten eller att duscha tar sa mycket egergi. De fyra forsta dagarna fungerade jag knappt. Sjosjukan slog till precis nar vi lamnat hamen I Sydney. Jag forsokte gora allt fort, sa att jag kunde lagga mig ner i min sang igen. For, nar jag lag i min sang madde jag bra. Stod jag upp eller satt ner sa madde jag illa.

 
                                                 
Under dessa 7 dagar har vi plagats av tre stormar. Den andra var jag med uppe pa deck och hjalpte till med seglen. Varje 30 sekund slog en vag upp och gjorde sa att vi blev dygnsura, men vi var tvugna att fortsatta. Joe, Zim och Dan var uppe och klattrade I masten for att fa in seglen och jag stod nere pa deck livradd. Varje gang nagon klattrar far jag en stor klump I magen. Ramlar de ner ar det 1% att de kommer tillbaka ombord.

Vardagen ar valdigt enformig. Jag, Joe och Emil har vart dagsskift 12.00-16.00 Efter 16 ar vi lediga I atta timmar. Da tittar vi ofta pa en film eller sover. Med tiden nar sjosjukan borjade forsvinna var det lattare att vara social och gora annat istallet for att sova. Vid 23.40 blir vi vackta for vart nattskift mellan 24.00 och 04.00 Efter det blir det alltid sagen direkt och de flesta gangerna har vi sovit anda tills vi blir vackta for vart dagsskift nasta dag.

Allt du kan se har ute ar hav, sa langt ogat kan na. Det kanns som att vi ar de anda manniskorna I varlden. Varje dag tittar jag ut mot horisonten och tanker pa er. Vad ni gor och hur ni mar. 

Joe har varit helt fantastisk mot mig har ute. Han far mig att kanna mig trygg nar han haller om mig och nar han tar tag I min livlina nar jag gungar fram och tillbaka. Han trostar mig nar jag ar ledsen och radd och ser efter mig sa att all tar okej.

VAR FORSTA STORM / 9 april 2012 – Tasmanska Havet
En av de laskigaste dagarna I mitt liv. Joe vackte  mig vid kvallsmiddagstiden och jag bestamde mig for att forsoka ata nagot. Jag kommer upp och en storm ar i full fart. Det var en skon kansla att veta att mitt skift inte borjar forrens om fyra timmar.
Gungandet blev varre och varre, jag for med huvudet in i vaggen nagra ganger. Joe och Emil satte pa sig sina rednklader. De sa: “vi maste hjalpa dem”. Jag fragade om jag skulle folja med, men Joe sa: “na Hanna, stanna har nere”. Men, det var ingen rofylld stund. Det jag horde var fonster som smallde, vagor som slog upp och tackte decket och mina vanner som skrek dar uppe. Det var fruktandsvart och jag var sa radd att nagot skulle handa dem. Vid 24 drog jag mig sakta upp ur min sang och tog pa mig mina regnklader och gjorde mig redo for nasta storm. Blixter, dunder och regn. Men, vi klarade det. Vi tog oss igenom och kom ut pa andra sidan. Det enda vi forlorade var ett av vara segel (“The inner jib”) som slets isonder.

Nu ar vi framme I Nya Zeeland och det ar en underbar kansla. Vi klarade det! Vi lamnde Sydney runt 11.00 den 7 april och nadde Nya Zeeland 10 dagar senare. Jag pushade mig sjalv och min kropp och jag gjorde det. Jag har seglat over ett hav!!

Pa mandag den 24 april kommer det stora testet. Da seglar vi fran NZ mot Rarotonga och denna resa tar 32 dagar. Under den tiden kommer jag inte heller ha nagon kontakt med omvarlden, sa nasta gang jag kan kontakta er ar nar jag kommer tillbaka till Sydney den 27 maj. Jag flyger sedan den 29 maj fran Sydney och landar I Kopenhamn den 30e.

Jag hoppas att ni alla mar bra. Jag saknar er och tanker pa er varje dag. Det ska bli en underbar kansla att komma hem. Vi ses om en manad!

Hejsan allihopa!

Detta kommer bli lite som ett hejda-inlagg innan jag beger mig ut pa de oppna havet. Pa fredag (6 april) lamnar vi Sydney. OM TVA DAGAR!! Jag kan nastan inte forsta att det ar sant.

I ca 6 veckor har vi hallt pa med nagot som kallas Refit. Skeppet har inte seglat runt i hamen under denna tiden utan varje dag har vi jobbat fran 06.30 - 17.30 (men de flesta kvallar tiill runt 20 istallet) med att reparera och bygga upp skeppet igen. Jag har malat, sandat och murat haha. Nu kan jag ju nastan hjalpa dig pappa med renoverigen!

  
Vi tog av masten!

Pa fredag smaller det. TVA DAGAR kvar. Helt javla sjukt hur hela min planering andrades pa bara nagra dagar. For nagra mander sedan sa jag hela tiden att "Ja, Joe han ska ivag pa en resa till Stillhavsoarna men det ar inte forrens om nagra manader". Nu ar tiden kommen och jag ska tom folja med. TVA DAGAR!!!!!

Jag ar nervos och ganska radd. Vi ska ut pa oppet hav och det kommer bara vara vi dar. Som tur ar aker jag med nagra personer som ar valdigt erfarna och kaptenen ar superbra. Sa pa skeppet kommer vi att ha:

Kapten (Master) - Todd

Mate - Eric

Engeneer - Mitch

2nd Mate - Tony

Cook - Debbie

Ass. Cook - Helen

Purser - Leslie

Bosun - Zim

Deckhands - Jag, Joe, Jim, Hannah och Dan

+ alla voyage crew som betalar for att folja med.

Men ja, pa fredag bar det av och har har ni de olika destinationerna:

Difficulty	Code	Destinations	In Brief	Dates	Nights	$AUD	Full Details
	V342	Australia to NZ		Fri 06 Apr to Fri 20 Apr	14	$ 3980	View More
	V343	New Zealand to Cook Islands		Mon 23 Apr toThu 24 May	32	$ 6590	View More
	V344	Cook Islands to Samoa		Mon 28 May to Thu 14 Jun	17	$ 4900	View More
	V345	Samoa to Tonga - Vavau		Mon 18 Jun to Thu 05 Jul	16	$ 4490	View More
	V346	Tonga to Fiji		Mon 09 Jul to Thu 26 Jul	17	$ 4900	View More
	V347	Fiji to Vanuatu		Mon 30 Jul to Thu 16 Aug	17	$ 4900	View More
	V348	Vanuatu North - Banks and Torres Isles		Mon 20 Aug to Thu 06 Sep	17	$ 4900	View More
	V349	Vanuatu Discovery		Mon 10 Sep to Thu 20 Sep	10	$ 2990	View More
	V350	Vanuatu to New Caledonia		Mon 24 Sep to Thu 04 Oct	10	$ 2990	View More
	V351	New Caledonia to Sydney via Lord Howe Island		Mon 08 Oct to Thu 25 Oct	17	$ 4900	View More
Difficulty Level:

Resan mellan Rarotonga, Cook Islands och Apia, Samoa kommer jag att vara hemma i Sverige. Den 26 april flyger jag fran Rarotonga till Sydney. Ifran Sydney flyger jag den 29 maj och kommer fram till Kopenhamn den 30 maj. Ska bli sa underbart att komma hem i tva veckor! Den 14 juni flyger jag sedan tillbaka ner och moter upp skeppet igen i Apia, Samoa.

Under tiden som jag ar ute pa havet sa har jag ingen tackning sa jag ar oantraffbar. Varje gang vi lagger till pa en ny o ska jag gora mitt basta for att forsoka uppdatera. Det kan handa att vi bara far en dag ledigt av fyra pa varje o och den vill man inte spendera pa ett internetcafe.. Men det loser sig!

Har kommer en lank sa att ni kan spara skeppet och se var vi befinner oss:

http://www.sorenlarsen.co.nz/Voylog_Track.htm

Jag saknar er sa mycket dar hemma och det ska bli jatteharligt att komma hem. Som sagt sa ar jag hemma 1 - 14 juni och vill traffa er alla!

Vi ses om 1,5 manad!

massa karlek!

Okej, jag har stora nyheter att beratta for er dar hemma. Forst sa hoppas jag att allt ar bra med er och att varen borjar narma sig. Har hort att vintern inte varit speciellt kul..

Jag ar blivit erbjuden en livs chans att segla runt Stillahavsoarna i 7 manader med en av batarna vi jobbar och bor pa. Och.. jag har tackat ja! Avresa ar 6 april fran Sydney Harbour och var forsta destination ar Auckland Nya Zeeland. Den resan kommer ta 14 dagar. Efter det ska vi ta oss upp till alla underbara paradisoar. Vi kommer besoka lander som man endast kan na med bat och vi kommer fa uppleva sa mycket. Trodde aldrig att jag skulle fa denna chansen och nar jag blev erbjuden det fick jag panik. Men, vad ska jag gora nu?! Jag hade alla mina planer fixade och det blev kaos i min hjarna.

Sjalvklart kommer jag att komma hem till Elins student den 1 juni. Jag kommer lamna baten i Rarotonga Cook Islands, flyga tillbaka till Sydney for att en dag senare flyga tillbaka till Kopenhamn. Darefter kommer jag flyga tillbaka ner den 14 juni for att mota upp baten igen i Apia Samoa.

Jag ar jatteexhalterad over denna upplevelse for den kommer vara nagot som jag aldrig tidigare gjort. Den langsta seglingen jag gjort var dem vi gjorde over till Helsingor med segelbaten nar jag var liten haha.

Men, samtidigt ar jag nervos och lite radd. Radd for det oppna havet, sjosjukan och stormar. Men jag aker med nagra av varldens basta manniskor som jag bott och jobbat med i over 3 manader nu. Och Joe ska med ocksa, sa det betyder att vi kommer vara tillsammans i 7 manader istallet for isar, vilket kommer bli helt underbart.

Sa, detta ar vad jag haller pa att forbereda mig for nu. Och, jag ar hemma den 1-14 juni och da vill jag traffa er ALLA!! For jag saknar er for mycket!

Miljoner pussar och kramar fran Sydney!

Lank till hemsidan med mer info om resan:

http://www.sorenlarsen.co.nz/

  Har ar kartan over hur vi kommer att segla :)

Hejsan!

Da var man tillbaka i Sydney igen efter en veckas roadtrip ner till Melbourne och The Great Ocean Road. Vi har haft det jattebra hela vagen ner i Joes van och det kanns ganska konstigt att vara tillbaka. Men, Sydney kanns som mitt hem nu och jag kan staden. Kommer bli annu konstigare nar jag lamnar for gott. Jag alskar Sydney.

Vi borjade kora i tisdagskvall forra veckan. Jag var jattetrott och stupade efter en timme. Vanen ar sa stor sa dar ar en stor sang dar bak som Joe byggde nar han forst kom till Australien. Gick bak och sov medan han sov, forlat mamma men jag var sa trott haha. En timme efter det stupade Joe ocksa.

Onsdagen bestod bara av att forsoka ta oss sa nara Melbourne som mojligt. Vid 19-tiden kande vi att det var dax att forsoka hitta en sovplats och efter mycket om och men hittade vi en jattefin plats bredvid en flod. Sjalvklart maste jag ga ut och kissa mitt i natten nar det ar backmorkt. Jattelaskigt nar man inte vet vad for djur som gommer sig i morkret (nar vi var uppe i The Blue Mountains sa blev jag biten nar jag gick ut i natten, trodde det var en orm men det visade sig att det var en sjukt stor myra haha).

Nar vi vaknade upp nasta morgon insag vi att det var en jattefin plts vi stannat pa, jag gick ut pa en liten sightseeing i omradet och hittade ett monument fran WW2 som hedrade ca 620 soldater som stupade just pa platsen vi befann oss pa.

Efter frukost fortsatte vi att kora och kom antligen fram till Melbourne och vara vanner Nathan och Amy. Vi spnderade tva natter med dem och sag staden, spelade kort, drack rom och at god mat.

Pa lordag formiddag var det dax att bege sig vidare igen och denna gangen ner till Joes vanner i Barwon Heads som ligger ca 2 timmar soder om Melbourne. Dar stannade vi for 1,5 dag och solade, badade och surfade. Helt perfekt :)

Sista stoppet var Warrnambool och pa vagen dit korde vi pa The Great Ocean Road. Jattehaftigt att kora langs med havet.

Idag har vi bara rest och rest. Vi har kort bil, tagit bussen, akt i en shuffle till flygplatsen, flygit och akt tag. Nu ar vi tillbaka i verkligheten och jobbet borjar redan imorgon. Maintenance star det pa schemat och det betyder en tidig morgon och en dag full av stadning och reparationer. Jihaa!

The South Pacific narmar sig nu och jag bestamde mig idag att om det finns platser kvar sa ska jag aka med pa forsta delen over till Nya Zeeland. 6-20 april. Efter det flyger jag tillbaka till Australien och fortsatter resa sjalv tills det ar dax att komma hem. Inte alls landt kvar nu.. runt 3 manader. Helt sjukt sa fort tiden gar.

Saknar er alla dar hemma. Hoppas att ni alla mar bra.

Jag missade fettisdagen :( hittade inga semlor i Sydney.

Har kommer lite bilder fran var forra tripp upp till The Blue Mountains:

Vackra Bluies

He makes me laugh!

v

hej alla dar hemma!  

Nu har jag antligen chansen att uppdatera igen. Sitter pa ett internetcafe i The Rocks, den gamla delen av Sydney. Jag har forsokt att logga in pa bloggen pa min mobil men det funkar inte av nagon konstig anledning. Sa, jag tog tag i det och gick med Joe upp i regnet. Ganska mysigt faktiskt.

Annars mar jag helt okej. Forutom att jag ar dodstrott. Jag har blivit uppflyttad till Sailhand 1 pa batarna nu, vilket betyder att jag ar den som har ansvar for allt under kaptenen. Det var nervost de forsta gangerna, men efter denna helveteshelgen har jag lart mig mycket. Till en borjan sa hade vi inte tillrackligt med personal och for det andra sa hade vi ny personal som inte riktigt vet vad de ska gora. Sa jag sprang runt hela dagen och gjorde allt och sag till sa att alla madde bra. Dessutom sa hade vi toalettproblem den sista chartern. Bajs- och kissvatten skvatte upp pa soffan fran tanken. Jag var den forsta som sag det och sprang in till motorrummet och hamtade kaptenen. Ingen rolig avslutning pa kvallen.

MEN, nu till nagot roligare. Jag och Joe har en valfortjant vecka ledigt. Start imorgonkvall. Da ska vi hoppa in i Joes van och kora hela vagen ner till Melbourne for att halsa pa nagra vanner och turista lite. Bland annat kora pa "The Great Ocean Road", vilket ska bli helt underbart. Det jag ska gora mest ar att SOVA haha. Ar helt slut i kroppen. Har aven haft skjutande smarta ner i min vanstra arm i tre veckor nu och det blir inte battre. Min hogra gor ocksa ont eftersom jag lagger all vikt pa den nar min vanstra smartar. Ibland vaknar jag upp i mitten av natten och kan inte sova for att det gor ont. Ska forsoka fa tiden att ga till en doktor nu nar vi ar lediga.

Haha kan beratta en rolig sak som hande for en vecka sedan. Disney Channel hade bokat baten far en seglig for att spela in en reklamsnutt for en ny teckad serie som de ska visa. 8 sma barn i aldrarna 6-8 var utkladda till pirater och jag och en annan tjej som heter Alex var med. Vi skulle for det mesta sta i bakgrunden och se "naturliga" ut for att de var tvugna att visa att barnen var "overvakade" och inte helt sjalva pa baten. I slutet gjorde de en stor gruppfilmning med barnen da de skrek olika saker som "awesome" och "pirate hideaway" och jag var tvungen att skika detta med dem haha. De filmade aven mig och Alex nar vi klattrade i masten. Rolig men jobbig dag.

Hoppas att allt ar bra med er och att ni har en underbar vinter. Saknar den lite faktiskt. Har nere ar det sa himla varmt vissa dagar. Min kropp har vant sig vid det nu. I borjan var jag som en fisk pa land haha. Nu gillar jag det. Har blivit ganska brun nu! For att vara mig haha.

 
Men sa blir det nar man har sanna har platser att slappa pa!

Okej, nu ska vi bege oss tillbaka ner till baten for att packa vara vaskor. Imorgon smaller det.

Uppdaterar sa fort jag kan. Massa kramar fran ett soligt Australien!

Saknar er riktigt mycket! Nu ar det inte langt kvar. Bara tre manader tills jag kommer hem :)

tank med hjartat v

Hej hej alla där hemma!Förlåt att jag varit så seg med att skriva. Har äntligen fått min telefon så nu kan jag uppdatera oftare :) jag hoppas att ni alla mår bra, har hört att vi äntligen fått snö! Här nere växlar vädret hela tiden mellan sol och regn. Vissa dagar är helt underbara medan andra kan gå och skjuta sig. Som ni kanske har sett på facebook så har jag gått och blivit med pojkvän. Han är helt underbar och vi klickade direkt. Vi har samma humor och skrattar hela tiden. Jag är kär :)Imorgon är det Australia Day och hela landet har laddat hela dagen. Båda våra båtar seglar men jag och Joe or lediga så vi ska följa med båten och bara ta det lugnt hela dagen. Annars rullar livet i Sydney på som vanligt. Det börjar bli lite enformigt emellanåt men samtidigt så himla coolt. Ibland slår det mig att "jag är i Sydney i Australien och jag bor här". Kan berätta för er att jag kommer komma hem i början på juni för Elin tar studenten. Sen kommer jag vara hemma under sommaren och efter det förmodligen resa igen. Joe ska åka med en av våra båtar till the South pacific i sex månader och efter det ska jag möta upp honom igen i Australien och sen åka till nya Zeeland :) inget är bestämt än men det är en tanke. Ta hand om er, jag saknar er alla <3