Min favoritplats som vi besökte på Bali var definitivt Monkey Forrest Temple i Ubud. En regnskog mitt i staden som kryllade av apor. Helt underbar plats för dem att bo på, med höga träd, små forsar och miljoner bananer. Jag hade skitkul!

Vi hade tänkt att gå på den stora marknaden i Ubud också, men på vägen dit öppnade himmelen sig och ett stort åskväder drog in över staden. Vi blev dygnsura och bestämde oss för att köpa vars en sarong för att komma ut ur våra blöta kläder. Jag och Emma (Joes mamma) såg normala ut, men killarna såg gaaaaanska roliga ut haha!

Då var man tillbaka i Sydney för nya tag!

Jag hade en underbar semester på Bali med Joe och hans mamma. Vi spenderade julen där med en god Mie Goreng (fried noodles), lite drinkar och några dopp i poolen.

Joes mamma var på besök under hela december och de frågade om jag ville följa med, och självklart ville jag det.

Vi bodde på ett ställe som hette Kolonial House. Perfekt med 6 olika lägenheter runt en pool. Jättemysigt och avkopplande.

Jag trivs så bra med denna härliga människa!

Kolonial House låg i delen Sanur. Tydligen är detta den största prostitutionsstaden på hela Bali, men det märks inte mycket om man inte letar efter det ;) Jag tror att vi hade en bordell precis mitt emot vårt boende, men vi ville inte riktigt veta.

A alla fall, Sanur ar en fin plats med många små marknader som vi besökte ofta (mest jag och Joes mamma), fina restauranger och en underbar strand. Allt är väldigt billigt där. En perfekt måltid för ca 50 kronor, massage för 70 kronor… billigt helt enkelt.

Joe och hans mamma på marknad

Jag tyckte om Sanur och det var ett bra ställe att ha sin grund på. Vi gjorde några olika utflykter till olika platser som jag kommer berätta mer om senare.

Ta hand om er så hörs vi snart igen!

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Jag bodde i sydney och seglade runt Stilla Havsoarna i 7 manader

 
Höll du några av dina nyårslöften?

Nope

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Nej

Vilka länder besökte du?

Australien, Nya Zeealand, Cook Islands, Samoa, Tonga, Fiji, Vanuatu, Nya Caledonien och Sverige

Är det något du saknar år 2012 som du vill ha 2013?

Besattningen fran Soren Larsen

Vilket datum från år 2012 kommer du alltid att minnas?

10 januari (jag och Joe blev tillsammans), 7 april (Soren lamnade Sydney) och 23 oktober (Soren kom tillbaka till Sydney)

Vad var din största framgång 2012?

Jag slutade att vara radd, jag vagar nu och jag litar pa mig sjalv att jag klarar mig. Ingenting ar omojligt!

Största misstaget?

Nar jag inte skrattade

Har du varit sjuk eller skadat dig?

Bara sma forkylningar, ta i tra

 
Bästa köpet?

Julklappar till familjen

Vad spenderade du mest pengar på?

ett normalt liv i Sydney

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Jag ar sa glad over allt jag varit med om. Att en resa till Australien ocksa gav mig chansen att segla runt Stilla Havet

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2012?

"Somebody that I used to know"

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

GLADARE

Vad önskar du att du gjort mer?

Skrattat mer

Vad önskar du att du gjort mindre?

Oroa mig

Hur tillbringade du julen?

Med Joe och hans mamma pa Bali. Jag at en underbar Mie Goreng (fried noodles) och vi drack lite drinkar och badade i poolen

Blev du kär i år?

Ja

Favoritprogram på TV?

Har inte tittat pa tv under 2012

Bästa boken du läste i år?

Flyga drake & The Hobbit

Största musikaliska upptäckten?

Ingen haha, har inte lyssnat pa mycket musik :(

Vad gjorde du på din födelsedag 2012?

Traffade Joes mamma for forsta gangen. Dansade pa tyska puben Lowenbrau i en tysk barmaid klanning med alla mina vanner. Deltog i tavlingar som "vem kan hamra ner spiken fortast" osv :)

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Att min familj var med mig

Hur skulle du beskriva din stil år 2012?

Haha, smutsiga klader fran skeppet och bikini

Vad fick dig att må bra?

Joe, mina vanner och familj dar hemma

Vem saknar du? 

Min familj, slakt och vanner

De bästa nya människorna du träffade?

Joe, Jim, Zim, Mitch, Hannah, Eric, Elena ja jag har varit lycklig att ha traffat sa manga nya underbara manniskor!

GOTT NYTT AR MINA NARA OCH KARA.

Idag flyger jag och Joe tillbaka till vart Sydney. Jag saknar det faktiskt.

Tack Australien och Soren Larsen for att du fick mig att kanna mig trygg. Tack till alla mina nya vanner och tack Joe for allt. Tack mig sjalv for att jag vagar. Jag gjorde det, jag lamnade nastet i Sverige och akte ut pa aventyr helt sjalv - for att JAG ville. Och 2013 ska jag fortsatta gora precis vad jag vill.

Hej mer Australien och sen Nya Zeeland. Jag ar taggad!

Ett av de häftigaste ögonblicken på min seglingsresa runt Stilla Havet var utan tvekan när vi fick besök av delfiner. De gillar att glida med vågorna som skeppet skapar när vi seglar förbi. Så, de simmar upp till vår för, antingen framför eller bredvid, och glider med oss och hoppar.

Ögonblicket jag minns tydligast var när vi närmade oss Lord Howe, sista stoppet innan Sydney. Allt var så stillfullt, Lord Howe låg framför oss, inte ett moln på himlen och helt plötsligt ser vi hur ca 15 delfiner kommer emot oss. De simmade med oss en bra stund och hela tiden kunde vi se fler närma sig. Helt otroligt. 

Sen, helt plötsligt, försvann de allihop på samma gång och vi kunde inte se dem någonstans.

Jag var lycklig på "bow watch" när detta hände! BEST BOW WATCH EVER

Att se vilda djur såhär, i deras rätta miljö, får mig att vilja arbeta för djurs rättigheter. Jag hatar att se ett djur i bur. Djur hör hemma utomhus, i naturen. Inte bakom galler så att vi människor kan gå och titta på dem.
Jag tror nog att jag aldrig mer kommer att gå till en djurpark.

v

Något av det absolut häftigaste med att arbeta till havs är att klättra i masten. Soren har två mastrar (Förstången & Styrstången). Hennes förstång är ca 30 meter hög och styrstången ca 28 meter.

Detta är en bild på Sorens förstång. Här sitter de fyra främre seglen fast på rån – bramen, övre märsen, undre märsen och focken. Som alla andra segel är dessa under ständig ändrig beroende på vinden. Ena stunden säger kaptenen ”sätt den övre märsen!”. Hela besättningen sätter seglet och tio minuter senare säger kaptenen att vi ska ta in det igen. Väldigt frustrerande emellanåt.

Om ett segel tas in och vinden är mycket stark blir en från den permanenta besättningen som är på det pågående skiftet tillsagd att klättra upp och vira ett rep runt seglet, detta dels för att seglet inte ska flyga runt och skadas samt att det kan påverka navigeringen. 

Så, blir du tillsagd att gå upp så är det bara att ta några djupa andetag och börja klättra. Varje gång jag blev tillsagd ute till havs blev jag nervös. Kommer jag kunna hålla min vikt denna gång? Tänk om jag blir sjösjuk där uppe? Många tankar snurrade runt i huvudet, men jag gjorde det!
De enda gångerna jag sa nä var om det regnade och var mörkt. Jag förlorar hellre ett segel än att jag ramlar ner. Dock, varje gång jag sa nä så var någon annan ändå tvungen att klättra upp och då fick jag alltid skuldkänslor. Jag höll andan tills personen var säker nere på däck igen.

Zim, Emil, Jag, Hannah, Joe, Bruce och Dan uppe i masten påväg in till Tonga

När nästa destination var i sikte var några av våra första uppgifter att ta in alla seglen, vika dem och vira ett rep runt dem så de stannar på plats. Detta kallas ”to furl” på engelska. Trots att det är mycket ansträngande att klättra och att det kan vara läskigt ibland så har vi haft många roliga stunder där uppe. Jag har blivit mycket starkare i hela kroppen och nu är jag säker på att jag kan hålla min vikt.

"Furling" av "The Course" i full gång

We did it!!

Nu när vi inte har rört oss sedan vi ko m tillbaka från Stillahavsresan börjar det klia i fingrarna, jag vill segla och klättra igen!

Jag har svårt för att välja mitt favoritögonblick på Stillahavsresan, men detta är definitivt ett av dem. Jag simmar bredvid en sköldpadda.

Vi ankrade i Lamon Bay, Vanuatu och denna plats var känd för att sköldpaddor kom för att äta sjögräs. Jag och Joe satte på oss våra snorklar och hoppade i vattnet. Jag tror att det var vår lyckodag för under ca 40 minuter så såg vi ca 10 sköldpaddor. Helt magiskt.

v

En sak som jag såg fram emot när vi var på väg tillbaka till Sydney var att Elisabeth, en av mina nära vänner från lilla Dalby, skulle vara i Sydney när vi kom fram.

Väl framme hörde jag av mig så fort som möjligt och Bettan kom ner till hamnen och fick följa med på en av våra seglingar i hamnen. När det var dags att sätta segel och Dan letade efter volontärer så pekade jag på Bettan och hon blev vald för att dra i lite linor, haha. Vi hade några helt underbara dagar tillsammans då vi verkligen catchade upp med allt som hänt den senaste tiden.

Att ha någon från hemma så nära en igen var underbart. Jag kunde prata svenska, säga precis vad jag ville och ingen runt mig förstod.

Vackra vackra Sydney. Underbar utsikt från skeppet.

Nu har hon fortsatt sitt äventyr till Nya Zeeland

v