Jag kan inte forsta att det ar dax. Det ar min tur att lamna Sydney. Under dessa 2,5 ar sa har det alltid varit jag som stannat kvar, jag som sett folk komma och ga. Men nu ar det min egen tur. Om jag ska vara arlig sa kanns det okej. Det ar dock manga blandade kanslor nar jag tanker pa det hela.

Jag har nu bott i Sydney i ca 1,5 ar. Jag ser Sydney som mitt hem. Har har jag min forsta riktiga langehet, har bor jag med min pojkvan och jag jobbar med nagot som jag verkligen gillar.

Nu ar lillan har nere ocksa, vilket gor det tusen ganger svarare att resa vidare. Jag ar sa glad over tiden vi har haft har nere tillsammans och alla vara resor. Du ar bast!

(Jag har forsokt att skriva nagot bra, men for tillfallet sa hittar jag inte riktigt orden for vad jag vill saga. Jag lanmar en stad dar jag har vanner for livet. Och det ar svart for jag vet aldrig nar eller om jag kommer tillbaka)

Men, nu ar det dax att plocka fram ryggan igen och resa vidare. Jag flyger till Auckland pa mandag och flyttar in med en av mina goda vanner som jag traffade nar jag forst kom ner till Sydney. 5 veckor senare kommer Joe och vi ska kopa en van och resa runt! Ska bli sa kul!

Ta hand om er alla dar hemma, sa hor jag av mig nar jag har landat pa Nya Zeeland!

(och det funkar inte att ladda upp bilder heller.. jag gor ett nytt inlagg nar jag kommer till NZ, ville bara uppdatera er)